Villa Bergshyddan och färöisk arkitektur

På Danviksberget ligger restaurangen med namn efter lusthuset Fåfängan. Nu kallas också berget för Fåfängan. En grosshandlare på Skeppsbron lät på 1770-talet anlägga en trädgård på den tidigare skansen. Denna hade sin motsvarighet Djurgårdens skans som låg på andra sidan inloppet till staden. Grosshandlaren lät bygga lusthuset Fåfängan och kanske bodde trädgårdsmästaren i det lilla huset längre ner, österut på berget. Det var av korsvirke och hade ett rum och kök med spis. Under första delen av 1800-talet fick huset en trappa utanpå gaveln till en ny övervåning och dessutom murades kakelugnar in.

Flera familjer hade sommarnöje vid och på berget. En grosshandlare från Skottland byggde 1863 till huset med en ny och större byggnad som lades i vinkel med det gamla huset. För konsthantverkaren Henrik Krogh och hans hustru Ingrid blev det från 1914 en helårsbostad. Han dog 1927, men hon bodde kvar till 1958.

Saltsjöbanan hade förändrat omgivningen på 1890-talet och mer togs av berget när Hammarbyleden drogs fram 1925. Stockholms stad blev ägare till Fåfängan 1936 och norra delen av berget sprängdes bort för lastkaj. På den östra delen stod sedan 1600-talet en klockstapel, som hörde till Danvikens kyrka. När hospitalet fick ny huvudbyggnad 1725 byggdes kyrkan in i mitten av huset. Andra hus som hörde dit är borta, men nyligen renoverades huvudbyggnaden. Den ligger på östra sidan om Danvikskanalen från 1929. Vägen upp till restaurangen Fåfängan och till Villa Bergshyddan har fått namnet Klockstapelsbacken.

Stipendiebostad

Fastighetsnämnden beslöt 1984 att Villa Bergshyddan, som huset kallades, efter upprustning skulle användas för stipendievistelser för nordiska kulturarbetare. Det sköttes av stiftelsen Hässelby - de nordiska huvudstädernas kulturcentrum. När stiftelsen, som verkat från 1963, lades ner 2000, övertog Stockholms stads kulturförvaltning ansvaret. Renoveringen av det gamla huset hade gjorts mycket varsamt, inretts med omtanke och skötts med stor omsorg.

Varje år får 15-20 stipendiater bo en eller två veckor i Villa Bergshyddan och i år var det 82 sökande. För nästa år kan skapande kulturarbetare lämna in ansökan till Nordiskt kultursamarbete, Stockholms stad, december 2016 till februari 2017. Ansökningarna behandlas i samarbete med kulturförvaltningarna i de övriga sju huvudstäderna.

Árni Winter arkitektar

alt — Villa Bergshyddan april 2016.
Foto Nanna Hermansson

Efter studier i Köpenhamn har Árni Winther arbetat på Färöarna. Kontoret bär hans namn sedan 1979 och har nu sju medarbetare. Han inledde med att tala om öarnas knapphet på resurser, som trä och bränsle, och beskrev några traditionella hustyper. Den stora förändringen kom med monteringsfärdiga villor från Norge och Danmark som blev allt fler när ekonomin blev bättre på 1970-talet.

Sedan fortsatte Árni och visade bilder av olika egna projekt. Ett av de första arbetena var handelsskolan i Tórshavn. Den katolska kyrkans vägg av basalt på 1980-talet var inspirerad av det sena 1800-talets skolbyggnader, som det nuvarande rådhuset i Tórshavn. En åhörare tillade att kyrkan lämnat avtryck i Trollbäckens kyrka i Tyresö.

Árni beskrev kontorslokaler hos Føroya Brunatrygging, och flera skolor. Mest fängslande var en stor grundskola som nu skall uppföras á Fløtum i Tórshavn. Bygget har just påbörjats och planen innefattar också den närmaste omgivningen med olika vegetationsformer. Uppvärmningen skall ske med fjärrvärme med hjälp av en stor vattentank.

Kontorets uppdrag har haft mycket olika karaktär. Ett lyckat arbete blev inredningen av Färöarnas representation i Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Føroya Tele fick det största huset i Tórshavn med mycket glas. Helt speciella krav ställdes på den nyare delen av sjukhuset i Torshavn med operationssalar och laboratorier.

Den nya flygterminalen på Vágar från 2014 är inspirerad av baracker från brittisk militär, som byggde den första flygplatsen under andra världskriget, berättade Árni.

Tyvärr var budgeten så liten att terminalen inte blev helt som önskat. I så måtto var uppdraget att bygga in transformatorer, batterier och annan utrustning som tillhör vindkraftparken från 2014 i Húsahagi, roligare. Där uppe, ovanför Tórshavn, finns tretton vindmöllor från det tyska Enercon. Under den regniga och blåsiga vintern har SEV, kommunernas gemensamma kraftbolag, ofta kunnat leverera 100% grön el från vatten och vind, sade Árni. Det blev ett spännande bygge och snart skall de stora batterierna provas. Om de gamla bygdernas hus lades för att få lä så gällde det här tvärtom, att bygga på fjället där stormen är som värst. Många hus har nu värme från berget eller havet, och så småningom kan nog kraft hämtas också från tidvattnet. Det finns dolda resurser som kan utnyttjas med ny teknik.

Åhörarna var mycket nöjda med den intressanta presentationen och kunde sedan dricka ett glas vin till västerbottenpaj ute på verandan, på vårmöte, en första solig kväll.