Väder och vind i och omkring Färöarna

Vädret i Färöarna är aldrig långtråkigt.

Det blåser rätt ofta. När senhösten övergår i vinter brukar det blåsa en hel del över Nordatlanten och det kan fortsätta vara mycket vind en bit in i det nya året. Ibland blir det så mycket att det rister och skakar i hus och byggnader. Nu i slutet av januari stängde skolor och arbetsplatser en dag på grund av stormvarning. Polisen gick ut i radion och bad alla att låta bilen stå och bli hemma. Stormens centrum passerade denna gång tursamt nog en bra bit norr om öarna, så medelvinden höll sig runt 40 m/s med uppåt 55 sekundmeter i byarna. Vi hade tur denna gång.

Landsverk Føroya, som bygger, underhåller och administrerar offentliga byggnader, vägnät, tunnlar mm, har också 27 väderstationer runt om i landet. På deras hemsida kan du dygnet runt få information om vind, temperatur, nederbörd, lufttryck mm.

För något år sedan mätte Landsverk på vägen till det lilla samhället Oyndarfjørður på Eysturoy en vindstöt på 73,9 m/s som svarar till 266 km/t. Det är mer än tidigare högsta mätning som gjordes på Mykines i mars 1997, då en orkan gav vindstöt på 66,9 m/s. Det diskuteras om rekordet skall godkännas eftersom vindmätaren stod i en dalgång 250 meter över havet omgiven av 700 meter höga fjäll på båda sidor. Högsta medelvind under den aftonen uppmättes till 41,5 m/s. Medelvind mäter man under 10 minuter och tar genomsnittsvärdet.

Den 18 november 2013 mätte Landsverk 77,1 m/s i Syðradalur på Kalsoy. Men mätningen kunde inte godkännas som rekord eftersom fjällen bakom står så nära och ger en vindtunnel-effekt. Streymnes hade 71,4 m/s den 14 januari 2014, så hårda vindstötar är inget ovanligt fenomen i Färöarna.

Inte bara på vintern

Norðadalsskarð, tio km nordöst om Tórshavn, där vägen passerar mellan två fjäll på 255 meters höjd, är ökänt för kraftiga byar när vinden är sydvästlig. Där mätte Landsverk den 15 september 2013 vinden till 71,0 m/s i byarna.

I lä bakom Skottland

Färjan Norröna som seglar med bilar, frakt och resenärer mellan Danmark-Färöarna-Island året runt, avgår från Danmark lördag eftermiddag och anländer normalt tidigt måndag morgon vid fem-tiden till Tórshavn under vintersäsongen.

Med vågor på över 12 meter valde Norröna en weekend i december att segla sakta och lägga sig i lä bakom Skottland. Där väntade man till det värsta var över, och kunde så komma helskinnade till Färöarna drygt ett dygn försenade.

Några gånger har man seglat trots att det blåser mycket. I värsta fall kan det resultera i materiella skador på inventarier, bilar eller annan last. För att inte tala om det obehag passagerar känner av den höga sjögången. Denna gång med vinstyrka på dubbel orkan, valde man förnuftigt att skynda långsamt.

Gränsen för orkan går vid 32,6 m/s vilket svarar till 120 km/t.

Vaktarskeppet Triton och isländska containerskeppet Goðafoss vid kaj i Tórshavn. Foto Høgni Heinesen/Heinesen Myndir

Vid kaj i hamnen i Tórshavn ligger vaktskeppet Triton och isländska containerskeppet Goðafoss. F358 TRITON är ett av 4 danska inspektionsfartyg i farvattnen omkring Färöarna och Grönland, och blev namngiven av dåvarande statsminister Poul Schlüter 1990. GOÐAFOSS och systerfartyget Dettifoss ägs av Eimskip och båda trafikerar Färöarna.

Vindstyrka utanför skalan

Vädret har stor inverkan på vardagen och kanske mer i Färöarna än på andra platser. Det ligger i eget intresse att följa med i hur vädret är och hur det kommer att bli. I radio hörs dagligen rapporter om väder och vind. Det är viktigt att känna till och förstå vilken riktning vinden har och vilken styrka.

En annan storm tidigare i vinter rasade i två dagar. Både lördagkväll och igen söndag kväll med stormstyrka, orkanstyrka och meter per sekund som går långt över den skala vi känner till: Beaufortskalan.
Även om Färöarna är ett litet land kan det vara stor skillnad på vindens styrka, beroende på var du befinner dig. Det är inte av en tillfällighet att färöingar har byggt hus där de har. På särskilt vindkänsliga ställen lät man bli att slå ner sina bopålar, även om det var bra bete, bra odlingsjord eller en bra vik att lägga till med båten.
Färöingen byggde sitt hus där det var förnuftigt att uppföra en byggnad med hänsyn till väder och vind, och de tog hänsyn till den vanligaste vindriktningen vid oväder.

Erfarenhet hur väder och vind är, har genom tiderna hjälp invånarna att överleva. Fortfarande talar färöingar med stor saklighet och kunskap om vilken vindriktning och hur stark vindstyrka det är. I Färöarna tar man vädret på allvar.

Väderstreck

En sammanställning av kompassens väderstreck på färöiska och i dess svenska översättning:

Färöiska Svenska
Norður (Norðan) Norr, nord
Landnyrðingur norðan Nordnordost
Landnyrðingur Nordost
Landnyrðingur eystan Ostnordost
Eystur (Eystan) Öster, öst, ost
Landssynningur eystan Ostsydost
Landsynningur Sydost
Landsynningur sunnan Sydsydost
Suður (Sunnan) Söder, syd
Útsynningur sunnan Sydsydväst
Útsynningur Sydväst
Útsynningur vestan Västsydväst
Vestur (Vestan) Väster, väst
Útnyrðingur vestan Västnordväst
Útnyrðingur Nordväst
Útnyrðingur norðan Nordnordväst

Vindstyrka

Beaufortskalan är en vindskala uppkallad efter den engelske amiralen Sir Francis Beaufort som har blivit internationell standard för vindstyrka eller vindmegi som färöingar säger.
Nedan en sammanställning av de olika vindstyrkorna på färöiska med deras motsvarande svenska namn:

Beaufort Färöiska Vindstyrka m/s Svenska (namn till sjöss)
0 Logn 0,0 - 0,2 Lugnt (stiltje, bleke)
1 Fleyr 0,3 - 1,5 Svag vind (nästan stiltje, svag bris)
2 Lot 1,6 - 3,3 Svag vind (lätt bris)
3 Gul 3,4 - 5,4 Måttlig vind (god bris)
4 Andøvsgul 5,5 - 7,9 Måttlig vind (frisk bris)
5 Stívt andøvsgul 8,0 - 10,7 Frisk vind (styv bris)
6 Strúkur í vindi 10,8 - 13,8 Frisk vind (hård bris, frisk kuling)
7 Hvassur vindur 13,9 - 17,1 Hård vind (styv kuling)
8 Skrið 17,2 - 20,7 Hård vind (hård kuling)
9 Stormur 20,8 - 24,4 Mycket hård vind (halv storm)
10 Hvassur stormur 24,5 - 28,4 Storm (storm)
11 Kolandi stormur 28,5 - 32,6 Svår storm (svår storm)
12 Ódn 32,7 - 36,9 Orkan (orkan)

Länkar


Torbjörn Nyström, Tórshavn
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Skuggbilder på svenska

19 okt 2018 Läsning

  Många små milstolpar Nyligen har Ingun Christensens färöiska novellsamling Skuggamyndir kommit ut i min svenska översättning, Skuggbilder. Den utgör på flera sätt små milstolpar. Dels...

Sommaren 2011

22 jul 2011 Läsning

REFLEXIONER juli 2011 När det är hett i Sverige kan man önska sig till Färöarna där sommarens medeltemperatur ligger på +11 grader, även om juli har +18 grader. När solen skiner så kan det dock...

Hamnskifte i Stockholm med Kjartan Hansen

30 okt 2015 Läsning

  Det var spännande att gå in i halvmörkret längst in i Kulturhusets botten i Stockholm för att se Hamskifti med den färöiske skådespelaren Kjartan Hansen. Scenens golv och vägg i Unga...

Öströms fabrik. Sätt maskinen i gång.

13 apr 2022 Läsning

  Den moderna industrin tog sin början på Färöarna med en ångmaskin i en ny fabrik 1887. Det rådde stora förväntningar och förundran. Den första perioden blev kort, men satte sina spår och...

Min vän frimärksgravören Czeslaw Slania

29 nov 2021 Läsning

Den 22 oktober 2021 var det hundra år sedan frimärksgravören Czeslaw Slania föddes. Jag, som formgivit en del förlagor till arbetet med färöiska frimärken, fick förmånen att lära känna...

Belysning av aktuell fiskekonflikt i Nordatlanten

02 feb 2014 Läsning

  Fiske är viktigt i Norden. Men det är inte lika viktigt i alla Nordens fem självständiga stater och tre självstyrande områden – för vissa är det viktigare än för andra. Allra viktigast...

Fynd från Färöarna på svensk loppmarknad

23 feb 2017 Läsning

  Hälsningen från Färöarna blev tryckt under 50-talet på en penna i Danmark. Den dök upp på en loppmarknad i Sverige och får sin förklaring via Samfundets nätverk. Nils Walberg berättar...

Kultur- och dansresan till Färöarna, februari-mars 2014 - en betraktelse

02 apr 2014 Läsning

  Femton trötta resenärer från Sverige som anländer till Vágar, varav en engelsk balladnörd från Linköping, uppvuxen i den forna Danelagen. Alla känner någon, men ingen känner alla, tror...

Efter två timmar når vi toppen

22 sep 2016 Läsning

  Efter två timmar når vi toppen av berget. Eftermiddagsljuset lägger de kringliggande fjällen och vikarna i, ett nästan artificiellt, guldfärgat ljus men blå-lila skuggor. Vinden från...

En skola i Färöarna 1899

15 feb 2012 Läsning

  I Svensk Läraretidning nr 31 av den 2 augusti 1899 skriver en svensk folkskolelärare om en resa i Nordatlanten. Svensk Läraretidning grundades 1881 av Emil Hammarlund (1853-1910) och...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.