Under havsbotten investeras miljarder i Färöarnas största tunnelprojekt någonsin

Ungefär mitt emellan Danmark och Island ligger ögruppen Färöarna som består av 18 öar med en sammanlagd yta mindre än halva Gotland. Små öar med höga, branta berg mellan samhällen vid kusterna, gör det både svårt och dyrt att skapa ett tätt vägnät som i Danmark och Sverige. Nu bygger Färöarnas landsstyre under havsbotten det största infrastrukturprojekt i landets historia för att förbättra kommunikation för allmänheten och näringslivet (se video under artikel).

På Färöarna är man aldrig längre bort från havet än fem kilometer. Trots att ytan på Färöarna inte är stor, är kustlinjen hela 1 117 km lång. Den förhållandevis lilla markytan är fördelad på 18 öar, elva holmar och däremellan många fjordar.
Man förstår att geografin skapar transport- och kommunikationsproblem för den 50 000 stora befolkningen. Vägnätet är dock i ständig utveckling för att göra vägnätet säkrare och krympa res- och transporttider på och mellan öarna.

Inte bara vägnätet är under ständig utveckling. Det färöiska språket förnyas och utvecklas kontinuerligt, och det är flera olika skäl till att nya ord blir införlivade med det aktiva ordförrådet. Ett nytt färöiskt ord kan lättast accepteras om det lanseras samtidigt med begreppet och där är arbetet med att göra tunnlar är ett bra exempel.

När man på 60-talet började spränga tunnlar på Färöarna blev beteckningen för tunnel aktuell. Språkrådet tog tillfället i akt att bilda ett ord som kunde ersätta det främmande och importerade ordet tunnel.
Nu heter tunnel på färöiska: berghol.

Vägnät

Av det samlade vägnätet på 476 km är 41 km fördelade på 19 tunnlar varav två under vatten. Den första tunneln borrades till Hvalba på Suðuroy och stod klar 1963. De flesta av tunnlarna är sk "low-cost"-tunnlar som i Island och Norge. Tio av tunnlarna har endast en körbana, med en vägbredd mellan 2,8 och 3,5 m. Exempel på tunnlar med en körbana är Hvannasundstunneln, Árnafjarðartunneln och Trøllanestunneln.

Sex av öarna är idag sammanbundna med bro, fördämning eller undervattenstunnel. De är Viðoy, Borðoy, Kunoy, Eysturoy, Streymoy och Vágar. Befolkningen på dessa sex öar är ca 44 000 av det samlade invånarantalet om ca 50 000. Alltså är 88 % av Färöarnas invånare sammanbundna i det existerande vägnätet.

Dagens undervattenstunnlar

De två befintliga undervattenstunnlarna på Färöarna byggdes i början av 2000-talet. De har belysning, två körbanor och alla säkerhetsinstallationer som kan förväntas i moderna tunnlar. Bägge är betalvägar.

Vágatunneln byggdes först och öppnade 2002. Den är 4 940 m och går mellan Vágar och Streymoy. Eftersom Färöarnas flygplats ligger på Vágar, påverkas trafiken genom Vágatunneln när turismen ökar. 2017 reste 341 388 passagerare via Vágar flygplats. Genom tunneln körde ca 840 000 fordon under 2017.

Norðoyatunneln tog tre år att bygga och stod klar 2006. Den är 6 186 m och går mellan Eysturoy och Borðoy. På tio år är trafiken fördubblad och 2017 körde ca 1 140 000 fordon genom Norðoyatunneln, vilket alltså är ca 300 000 fler än i den andra undervattenstunneln.

Resten av förbindelserna mellan öarna sker med broar och färjor, men stora förändringar är på gång.

Gammalt önskemål

Idéen att bygga tunnel mellan Streymoy (huvustaden Tórshavn) till Eysturoy (Strendur och Rúnavík) är inte ny. Redan 2006 etablerar försäkringsbolaget Lív och Kaupthing Bank tillsammans det privata bolaget P/F Skálafjarðartunnilin. Ansökan om koncession, förprojektering, bottenundersökning startar, men då den internationella finanskrisen drabbar öarna 2008 svalnar intresset för investeringar. Trots det fortsätter bolaget att planera och göra geologiska undersökningar. De skjuter och evaluerar seismik i Tangafjorden, genomför provborrningar på Kaldbaksnäset och både i Hvítanes och Skálafjorden görs förberedande vägarbete.

Finanskrisen 2008 är djupare än man först trott och det privata näringslivet kommer inte riktigt igång med investeringarna. Det är istället det allmänna som ser möjligheterna och positiva effekterna av projektet, och övertar utvecklingen av de fasta förbindelserna på Färöarna.

2014 bildas det 100% statligt ägda bolaget P/F Eystur- og Sandoyartunlar och Lagtinget avgör att i en tio-års period (2014 till 2024) investera DKK 400 miljoner kronor i detta Färöarnas största infrastrukturprojekt någonsin. För att spara tid och arbete köper de året efter allt projekteringsarbete från P/F Skálafjarðartunnilin, som sedan läggs ner i maj 2015. Med stor politisk majoritet och ett samhälle med god ekonomi, ökar tempot på förberedelserna. Vägarna till och från tunnlarna görs klara och det letas efter bolag att utföra själva tunnelarbetet.

Svensk byggentreprenör

Den 8 november 2016 skrivs kontrakt med svenska byggentreprenören Nordic Construction Company, NCC. Uppdraget omfattar två tunnlar, vägar och cirkulationsplatser för anslutning till befintlig infrastruktur. De nya tunnlarna ska binda samman ön Streymoy norrut med Eysturoy och söderut med ön Sandoy.

Tillsammans behövs ytterligare DKK 2,6 miljarder kronor och med staten som borgenär lånar P/F Eystur- og Sandoyartunlar detta belopp från internationella investerare, främst från USA och England. Återbetalningen kommer att säkerställas genom vägavgifter, precis som de båda tidigare undervattenstunnlarna. Dessutom kommer pengar att sparas eftersom driftskostnader (ca DKK 10 miljoner årligen) för en färja mellan Sandoy och Streymoy inte längre är nödvändig.
Lånet beräknas vara återbetalt senast 2040.

Startskottet för tunnelbyggandet går när transportminister Henrik Old den 21 februari 2017 trycker på knappen för den första sprängningen. Detta projekt är uppdelat i två delprojekt och omfattar två tunnlar :

• Eysturoyartunneln
  11,2 km lång, 10,5 m bred, lägsta punkt -187 m, byggtid 2016-2021
• Sandoyartunneln
  10,9 km lång, 9,5 m bred, lägsta punkt -155 m, byggtid 2018-2023

Att det färöiska landsstyret valde NCC som entreprenör, är inte så märkligt. Bolaget har genom många års borrningsarbete, särskilt i Norge, byggt upp en spetskompetens avseende tunnelprojekt och har redan byggt två tunnlar under havsbotten för att knyta ihop Färöarnas vägnät. I början av 2000-talet byggdes Vágatunneln som öppnades december 2002 och Norðoyatunneln stod klar för trafik i april 2006. De två undervattenstunnlarna har nu använts och utvärderats i mer än tio år.

Betydelsefull erfarenhet

Flera nyckelpersoner som arbetat med tunnlarna, är nu åter på Färöarna. Tillsammans arbetar ca 100 personer med detta projekt och 40 % av dem är färöingar. Arbetsgruppen har redan erfarenhet från tunneldrivning i Färöarnas bergsmiljö där förhållandena skiftar snabbt. Seismologiska undersökningar och kärnborrning har därför spelat stor roll. NCC räknar med att kunna driva båda tunnlarna med hjälp av traditionell borrning och sprängning som vid de bägge tidigare gjorda Vága- och Norðoyatunnlarna.

De nya tunnlar som NCC ska bygga, länkar samman flera av landets tätorter. Tunnlarna kommer att mer än halvera restiden för många pendlare och ge förbättrade villkor för näringsliv.

Eysturoyartunneln

Eysturoyartunneln är speciell eftersom den har tre tunnelöppningar samt en cirkulationsplats under havsbotten.
Med denna tunnel förkortas körsträckan mellan Tórshavn och Strendur från 55 km till 17 km. Restiden för en person som kör bil minskar från 64 minuter ner till 16 minuter.

Från Tórshavn till Klaksvík med bil minskar tiden från 68 minuter ner till 36 minuter.

Eysturoyartunneln knyter ihop båda sidorna av Skálafjorden genom en cirkulationsplats mitt i fjorden. Från vägen i Saltnes till cirkulationsplatsen är tunneln 2,2 km, och därifrån till Strendur är 1,7 km. Från cirkulationsplatsen till Hvítanes (vid Tórshavn) är det 7,5 km. För att öka säkerheten i tunneln är tunnelns maximala lutning aldrig över 5 %.

Arbetet går enligt tidsplanen och arbetstakten är i genomsnitt 15 meter per dygn. Det används en flerarmad borrmaskin som styrs med stor precision. Borrhålen fylls sedan med sprängämne och det sprängs ca 5 meter åt gången. Det bortsprängda transporteras ur tunneln som därefter sprutas med snabbtorkande betong för att stabilisera väggarna och täta sprickor. I väggarna skall mer än 80 000 långa ankarbultar borras in och fästas. Under vägbanan görs stora dräneringsrör så att vatten som läcker in, kan pumpas ut.

Efter genomslaget i Eysturoyartunneln är planen att senare i år sätta igång del två av projektet - borrningen för Sandoyartunneln. Beslut om fortsättningen tas av Färöarnas landsstyre och beställaren P/F Eystur- och Sandoyartunlar.

Det räknas med en stor skillnad i trafikvolym mellan de två tunnlarna. Eysturoyartunneln förväntas ha en daglig genomströmmning av omkring 5 500 fordon mot 310 fordon i Sandoyartunneln. Färöarnas Lagting har i detta fall tagit ett politiskt beslut om att det skall vara lika villkor och förutsättningar för både tätt och tunt befolkade öar. Detta innebär att Eysturoyartunneln kommer att vara med om att finansiera den mindre trafikerade Sandoyartunneln. Dessutom lämnar lagtinget en betalningsgaranti för drifts- och lånkostnader för bägge tunnlarna.

Tunnel till Suðuroy ?

Det finns också tankar om att bygga en undervattenstunnel till de ca 4 600 invånarna på Suðuroy, som är Färöarnas sydligaste ö. I maj 2017 ber transportminister Henrik Old lagtinget om att bevilja DKK 500 000 till att undersöka möjligheterna.

Planerna är enligt Henrik Old att arbetet med Suðuroyartunneln skall påbörjas när Sandoyartunneln är klar 2023. Det sparas uppstartskostnader att göra arbetet medan arbetskraft, kompetens och maskiner redan är på plats.

Landsverk Føroya är en allmän institution som bygger, underhåller och administrerar offentliga byggnader och vägnät. På en temadag i september 2017 presenterar de frågeställningar inför planering av en tunnel till Suðuroy. I korthet säger Landsverk att :

• 2 tunnlar ökar säkerheten och minskar kostnaderna
  • Sandoy - Skúvoy, längd 9 km
  • Skúvoy - Suðuroy, längd 17,2 km
• Göra förberedande undersökningar : DKK 5,7 miljoner.
• Årliga besparingar för färjor : DKK 105 miljoner

Kostnaden för enbart Suðuroyartunnel och anslutningsvägar beräknas till DKK 3,1 miljard. Till detta kommer utgifter för att modernisera befintligt vägnät och tunnlar på Suðuroy. Men det säger Landsverk, är ett arbete som ändå måste göras inom kort tid oavsett tunnel eller ej.

Med en tunnel till Suðuroy via Skúvoy kommer 99 % av alla färöingar bli sammanbundna i ett vägnät.

VIDEO

LÄNKAR

▪ Lagtingslag nr. 30 av den 14 april 2014 (senast reviderad med lagtingslag nr. 54 av den 6 maj 2016)
▪ Facebook för Eysturoy och Sandoy tunnlarna
▪ Entreprenören NCC Infrastructure's webbplats
▪ Gemensam webbplats för de tre tunnelsbolagen
▪ Webbplats Landsverk Føroya