Programledaren och kocken Gutti Winther hoppar med sann matglädje in i grönsakslandet och visar upp färöisk matkultur i programserien Spískamarið.

 

Beviset på att Färöarna äger ett naturens skafferi av världsklass, där grönsakerna växer och mognar långsamt, och havets kalla vatten ger fisk och skaldjur en unik smak och kvalitet, visas i matprogrammet Spískamarið, Skafferiet som i Sveriges Television heter Smak av Färöarna.

I denna annorlunda färöiska sändning om matkultur, är Gutti Winther både programvärd och kock. Programmet som sänds i SVT 1 under mars, april och maj 2016, fokuserar på alla de goda råvaror som Färöarna har att erbjuda. I de 18 programmen reser programmets producent Pætur Marjunarson Dahl med inspelningsteamet till alla 18 öarna, och tillsammans med några lokalt boende lagar Gutti maträtter med de råvaror som finns just på den plats de besöker. De tillreder traditionell färöisk mat - både ute i den fagra naturen och hemma hos folk - på ett annorluda, enkelt och spännande sätt.

Det är ingen hemlighet att i Spískamarið hämtar vi inspiration från den ”nya nordiska vågen” inom gastronomi, som har tagit kockar från hela världen med storm de senaste åren. Känd också som ”Ny Nordisk Mat”, har denna trend nästan revolutionerat det moderna nordiska köket och satt den på världskartan. Restaurang Noma i Köpenhamn och Koks i Tórshavn är bra exempel på just detta.
Gutti Winther, Spískamarið

Ända sedan Gutti och Pætur träffades i Danmark för några år sedan och upptäckte det gemensamma intresset för matprogram, var en klar kurs lagd: Om någon skall vara en del av ”Ny Nordisk Mat”, så är det Färöarna. En rik och ursprunglig fångstkultur samt ett förenklat matlagningssätt som inte är påverkat av utländsk matkultur. Dessa fakta var i deras ögon ett tydligt tecken på att Färöarna har enorm utvecklingspotential inom nordisk matkultur.

Spännande och lärorikt

Konceptet för matprogrammet var just därför väldigt enkelt men samtidigt också ädelt: Att återuppväcka färöisk matkultur för färöingar men också resten av världen genom att sätta råvaran och människorna bakom råvaran i högsäte. På så sätt kan tv-tittarna uppleva färöisk matkultur som nyskapande, levande och spännande, samtidigt som tittarna lär sig något om den civiliserade och genuina färöiska jägar- och fångstkulturen.

Smak av Färöarna visas första gången den 29 mars kl. 16:25 i SVT 1 och i det första programmet är Gutti i Saksun på Streymoy, Färöarnas största ö. Här plockar han musslor och örter som kvanne och körvel. Programserien i SVT 1 visar i denna omgång de fem första programmen som är inspelade 2012. Avsnitt 1-5 sänds med en veckas mellanrum och programmet besöker utöver Saksun också Borðoy, Sandoy, Nólsoy och Elduvík. När de resterande tretton programmen kommer i SVT, är ännu inte bestämmt.

Läs också mer om färöisk mat i Nanna Hermanssons artikel "Tankar om mat"

Idealister

Färöarna är Skafferiet, och Skafferiet är Färöarna. Så enkelt är det. Tanken bakom programmet var att vända tillbaka till ruta ett - där råvaran kommer direkt från naturen. De båda bakom programserien ville visa att det är möjligt att gå tillbaka till det äkta igen. De var övertygade om att Färöarna kunde leva upp till deras idealistiska tankar. Det visade sig också snabbt under inspelningen att deras visioner besannades.

Återupptäcka det gamla

Manuskriptet för Skafferiet gjordes lika enkelt som målsättningen sattes högt. Målet var att utveckla det färöiska köket och att återupptäcka gammal matkultur, men samtidigt också nyskapa tv-kulturen på detta område. Gutti och Pætur ville med programmet dela med sig av gammal kunskap, så ett frö och samtidigt underhålla. Samtidigt ville de bevisa att färöisk mat består av spännande och sällsynta delikatesser. Programmakarna ville med Skafferiet visa att med det etablerade färöiska köket som fundament, kunde de utveckla en ny förståelse för färöisk matkultur.

Klimatet ger ingen nåd

Färöarna är ett variationsrikt skafferi av hög kvalité. Produktion av mat på Färöarna tar tid, arbete och ett bra förhållande till vädrets makter, men resultatet blir också bättre än på många andra platser. Programledaren blev riktigt överraskad av alla de fina råvaror de fick tag i under inspelningarna:
- Både smak och kvalité var helt fantastiska, säger Gutti Winther och fortsätter: Allt från mynta till blanksej, från inlagd potatis till blåmusslor. Ord som ”detta är utsökt” och ”detta är läckert” räcker inte till att beskriva smakerna.

Grönsaker, svamp och djur på Färöarna har det svårt. Landet och klimatet ger ingen nåd, så allt som inte bär sig på egen hand blir snabbt sorterat bort. Men det är just detta som ger alla lokala färöiska råvaror en karakteristisk och potent smak. Bara det bästa klarar sig. Det är detta vi ser i programmen. Så varsågod alla tv-tittare: Skafferiet är ett program med sann matglädje!


 
Torbjörn Nyström, Tórshavn
 
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Oktober kom med kyla

01 nov 2009 Läsning

REFLEXIONERnovember 2009 Oktober kom med kyla och vitt på fjällen om morgonen. Så vände vinden med regn och det är inget vidare väder för dem från bygden Velbastaður som idag är ute att samla...

Åsa Nyman – svensk etnolog som forskade om färöisk berättarkultur och folkliv

15 jul 2020 Läsning

När jag höstterminen 1973 började läsa etnologi i Uppsala gjorde föreläsarna inte något större intryck på mig. Det fanns dock två undantag, nämligen Wolter Ehn och Åsa Nyman, båda verksamma på...

Hur ser Färöarna ut om man inte kan se?

30 mar 2017 Läsning

  I egenskap av reseledare för Temaresor inbjöds Anders Persson att prata om Färöarna för Synskadades förening på Gotland. I denna artikel berättar Samfundsmedlemmen hur han...

Frimärksåret 2010

28 okt 2010 Läsning

  Året 2010 har bjudit på 9 olika frimärksutgåvor i Färöarna samt en utgåva med frankeringsmärken. Det sammanlagda antalet märken var 27, en tämligen normal utgivningsmängd. 22...

Islänningasagor. Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar.

07 maj 2014 Läsning

  Vad har dagens reaktioner på hedersmord att göra med mentaliteten i en karg nordisk miljö, hur man sonade oförrätter, hur man hanterade kärleksproblem? I en intervju i...

Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?

31 maj 2016 Läsning

  Abstrakt Kristendomens historia på Färöarna är omdiskuterad. Nyare undersökningar tyder på att Kristendomen kan ha dominerat på öarna redan under den vikingatida kolonisationsfasen....

Landsbiblioteket i Tórshavn - kontakter med Sverige

12 jan 2010 Läsning

  Det var tyst i läsesalen på landsbiblioteket i Tórshavn 1964, ljuset föll vackert in genom de stora välvda fönstren och trästolarna var både bastanta och hårda. Det som förvånade mig mest...

Stormåsen flyger- Fågelfångarens son

26 mar 2019 Läsning

  Boken Fågelfångarens son 2018 väcker en fråga om arv på Färöarna. Gásadalur Den färöiska bygden Gásadalur, med utsikt till Mykines, ligger på nordvästra delen av Vágar, ön som...

I ett färöiskt visthus

28 jan 2019 Läsning

  På de karga, vindpiskade och isolerade öarna i Nordatlanten har färöingar i mer än tusen år kunnat trygga sin existens genom anpassning till ett liv i nära överensstämmelse med naturens...

Skuggbilder – en anmälan

19 okt 2018 Läsning

  Jag har blivit ombedd att skriva ner några tankar kring den svenska översättningen av novellsamlingen Skuggamyndir, på svenska Skuggbilder. Tankar Jag vill närma mig boken med...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.