Färöentusiasten Elisabet Johansson har gjort arkivfynd hos den konstnärliga Inga-Mi Vannérus-Rydgran (1932-2017) i Småland.
Den vackraste vinterdagen 2016, den 24 februari, var jag på väg från Ljungby mot Jönköping. Bilfärden gick längs vindlande vägar genom Västbo och Mo härader i Småland i strålande solsken och med rimfrost på träden. Målet var Drösphults gård, strax nordväst om Jönköping, där jag skulle få träffa Inga-Mi Vannérus-Rydgran och få se hennes dagbok från en resa till Färöarna 1963.
Upptakten till det hela var ett fynd på Ljungby museum där jag i en klippbok hittade en mängd kulturartiklar av Gunnar Olsson, publicerade i Smålands Allehanda. En artikel hade rubriken ”Jönköpingsbo på färöisk odyssé” och den väckte givetvis mitt intresse. Av ingressen framgick att skribenten talat med resenären, textilkonstnärinnan Inga-Mi Vannérus, och i två artiklar sammanställt hennes resedagbok från Färöarna. Tänk om det vore möjligt att få veta mer!
Tack vare lite letande på internet och i telefonregister hittade jag ganska snart Inga-Mi, nu 83 år, och bosatt i Drösphult nära Jönköping. Hjärtat klappade lite fortare än vanligt när Inga-Mi svarade och jag framförde mitt ärende och min önskan att få veta mera om hennes färöresa.
1963 tilldelades Inga-Mi ett Hammarskjöld-stipendium av Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och åkte till Färöarna på studieresa. Under sin nästan tre veckor långa vistelse på Färöarna skrev hon dagbok och illustrerade den med egna tuschteckningar. Jag undrade nu om hon månne hade något kvar av detta. Jodå, under samtalet plockade hon fram sin pärm med allt materialet!
Så kom vi överens om att jag skulle besöka henne, titta på materialet, kanske få låna och kopiera det. Det var alltså målet för min resa denna vinterdag. Inga-Mi tog emot i sin lägenhet på den vackra gården och när jag gick därifrån hade jag pärmen med originalteckningarna och den handskrivna dagboken i väskan och förtroende att kopiera allt för eventuell publicering.
Inga-Mi fick en konstnärlig uppfostran med musik, teater och konst, fick ett eget piano som fyraåring och broderade redan då hon var barn. Föräldrarna tyckte hon skulle bli handarbetslärarinna. Mest på skoj lämnade hon in arbetsprover till HDK:s grundkurs i Göteborg och blev antagen.
Efter 20 år som anställd och chef på Hemslöjden i Jönköping arbetade hon som frilansande textilkonstnär. Idag finns hennes textilier på en mängd platser i landet. Det är i huvudsak textilier för offentlig miljö, inte minst kyrkliga textilier, t.ex. bonader, antependier, mässhakar och mattor.
Intresset för musik och föreningsliv ledde till att Inga-Mi blev ordförande i den nystartade musikföreningen i Hultsfred 1993. Det är många Hultsfreds-bor som tack vare hennes engagemang fått chans att höra levande musik av högsta kvalitet. 2001 blev Inga-Mi Vannérus-Rydgran årets kulturstipendiat i Hultsfred kommun för sitt arbete i Aspelands musikförening.
Inga-Mi Vannérus Rydgran avled den 22 februari 2017, men hennes kunskapsspäckade och observanta skildring samt alla teckningar från Färöarna lever kvar.
LITTERATUR
- Ingrid Ydén-Sandgren: Kyrklig textilkonstnärinna i Småland. Växjö Stifts Hembygdskalender 1965
- Inga-Mi Vannérus-Rydgran: Kyrkliga textilier vid Jönköpings Läns Hemslöjdsförening. Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund och stiftelsen Jönköpings läns museum LX. Småländska kulturbilder 1989. Det handlar om textil.
Elisabet Johansson är verksam på olika nivåer och med olika uppgifter inom Svenska Folkdansringen och Sveriges Hembygdsförbund. Nyfiken på historiska samband och personhistoria, anser det viktigt att dokumentera samtiden.
Elisabet trivs bra i arkiv och hjälper gärna till att rädda glömda sådana.
Färöintresset väcktes på en resa med Växjöortens folkdanslag och Samfundet 2008, och hittills är Färöarna besökt sju gånger.
