Den färöiska flaggan formgavs av studenter i Köpenhamn. Den blev officiell först den 25 april 1940 och årligen högtidlighålls flaggdagen den 25 april.
Den 29 juli firas Ólavsökudagur i Tórshavn och den dagen och den föregående Ólavsökuaftan är både en allvarlig högtid och glad fest.
Danmarks statsminister kungjorde i mars 2016 att på nationaldagen den 29 juli skall den färöiska flaggan ersätta den danska på alla officiella stänger i hela riket.
Vad var det som hände när flaggan fick fel färg 2016?
Flaggans utformning
Väduren hade länge varit en färöisk symbol. I den livliga diskussionen om öarnas självstyre före och efter sekelskiftet 1900 fanns också frågan om en egen flagga.
Jens Oliver Lisberg hette en ung student från Fámjin på Suðuroy och tillsammans med två andra studerande i Köpenhamn föreslog han en vit flagga med ett rött kors med en blå kant. Den syddes upp och bars 1919 vid färöiska föreningens vårutflykt till Nordmandsdalen vid Fredensborg slot. Flaggan kallades Merkið, Märket, och när Jens Oliver var hemma på sommaren hissade han den i Fámjin, där originalet fortfarande visas i kyrkan.
Officiell symbol
Genom århundraden har nationsflaggor främst använts på fartyg, både i handel och örlog. Färöiska fartyg seglade under dansk flagg.
När britterna under andra världskriget den 11 april 1940 besatte Färöarna blev det strax omöjligt att låta den danska rödvita Dannebrog föras av färöiska fartyg eftersom Danmark redan ockuperats av tyskarna. Merkið hissades då för första gången på en fiskeskuta som låg vid Orkneyöarna.
Den 25 april 1940 kungjorde britterna att nu skulle alla färöiska fartyg föra den färöiska flaggan. Flaggan skulle också målas på skeppens sidor och där skulle stå Faroes i stora bokstäver. Havet var ju en krigsskådeplats, färöiska fartyg hade börjat frakta isfisk till Storbritannien och det gällde att visa rätt färg.
Den rödvita Dannebrog fick fortsatt användas på land.
Flaggdagen, den 25 april, har sedan dess firats med tal och musik på Färöarna. Från dansk sida erkändes flaggan formellt först 1948 när Färöarna fick hemmastyre eller visst självstyre inom det danska riket. Nationsflaggan är en mycket stark symbol och det har under åren varit flera dispyter som handlat om självständighet, Merkið kontra Dannebrog.
Färöarna har 26 officiella flaggdagar och då är de sju övriga nordiska nationaldagarna inräknade. Svenska flaggans dag den 6 juni har för övrigt varit officiell sedan 1916, omvandlades 1983 till nationaldag och helgdag så sent som 2005.
Ólavsøka i Tórshavn
Alltinget eller lagtinget har hållits i Tórshavn sedan 900-talet. Namnet Tinganes vittnar om platsen där ämbetsmän och präster möttes för lagtinget. Folk kom från alla öarna och det blev också en fest.
Den norske kung Olav dog den 29 juli 1030 och helgonförklarades snabbt. Det årliga lagtinget kom att öppnas just den dagen till minnet av hans död.
Med en växande befolkning och nya resmöjligheter på 1900-talet utvecklades Ólavsökan med samling på folkhögskolan och andra ställen, tal, idrottstävlingar och dans både inne och utomhus. På 1960- och 70-talen stod alla dörrar öppna i Tórshavn, Havn, och det dansades lite överallt. Årets kabaré gavs på teatern och på kvällen var det trångt i den färöiska dansen i Sjónleikarhúsið.
Den egentliga festen inleds Ólavsökuaftan den 28 juli med parad och öppningstal och sedan 1948 öppnas då den årliga konstutställningen och nu en rad andra utställningar i gallerier och institutioner. Finalen på roddtävlingarna, som anordnats runt om på öarna under sommarens stämmor, sker inom synhåll och stämningen är spänd på kajerna. Andra idrottstävlingar och kappritt hålls också.
Länge har festen förknippats med många snapsar, men 2015 såg jag en tydlig förändring. I det goda vädret gick många glada runt med ölglas av plast, men ingen var riktigt berusad och polisen behövde inte ta hand om någon. Dryckessederna har ändrats efter det att öl, vin och sprit blev tillgängligt i det egna monopolet, Rúsan. Hela festen hade fått mer karaktär av familjeunderhållning, med ballonger och tivoli. Otroligt många, även små barn, är klädda i färöisk dräkt som genast sätter en särskild prägel på stan. På gatorna möts många av dem som är bosatta utomlands och valt att komma hem till festen och vid samma tid hålls en hel del bröllop.
Själva Ólavsökudagur inleds högtidligt med gudstjänst i domkyrkan och sedan går biskopen, präster, ämbetsmän och lagtingsmedlemmar till lagtingshuset. Framför det sjunger en mycket stor kör och sedan inleds lagtingsåret. Under dagen håller utställningar och institutioner öppet. Vid midnatt började en timmes allmän sång på Vaglið, mellan lagtingshuset, det gamla skolhuset och HN Jacobsens bókahandil, ledd av någon med mikrofon. Sånghäften med många fosterländska sånger och andra visor delas ut och alla verser tas med. Det var en upplevelse att stå bland över tiotusen festklädda färöingar som sjöng för full hals. Efter sången började den färöiska dansen i Sjónleikarhúsið.
Nationaldagar med färöisk och grönländsk flagga
Flaggdagen högtidlighålls på flera platser på Färöarna, men det är ofta en sval dag, så tidigt på våren. Visst har Ólavsökudagur varit den största färöiska högtiden, men själv har jag inte hört den omtalas som nationaldag och den hålls bara i Tórshavn.
Den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen, vars hustru för övrigt är från Färöarna, drev igenom att Merkið skall hissas på officiella flaggstänger i danska riket på den färöiska nationaldagen den 29 juli. Det presenterades som en nyhet den 11 mars 2016.
Det samma gällde den grönländska flaggan som skall vaja på statliga stänger den 21 juni, sedan 1983 Grönlands nationaldag och festdag över hela landet. Den grönländska flaggan, som godkändes 1985, är röd och vit med den röda solen som sjunker i havet vid horisonten. Motivet är till för att visa samhörighet med andra folk i Arktis och färgerna sambandet med Danmark.
Flaggfadäsen
Flera personer i Havn blev förvånade då de Ólavsökudagur såg en flagga som var vit med ett blått kors med röda kanter vaja över Domhuset i stället för Dannebrog. (Domstolen är en dansk angelägenhet.) Ett vaktbolag, med namnet Ansni som för tanken till vaksamhet, hade hissat den, men fick kvickt hala den.
Samma flagga med ett blått kors vajade på universitetet i Köpenhamn och på Börsens torn fanns flera av den speciella sorten.
Hur kunde det komma sig?
Våren 2016 utgick ett påbud i hela riket om att antalet stänger, där statliga flaggor skall hissas på de sjutton officiella danska flaggdagarna, skulle räknas. De visade sig vara 534. Därefter gjordes en beställning på 1100 nya flaggor hos Dahls Flagfabrik i Köpenhamn, en firma som tillverkat flaggor sedan 1864. Beställningen var för stor för den danska firman som vände sig till ett svenskt företag som levererade den felaktiga färöiska flaggan.
Ingen reagerade förrän den vajade från flera stänger den 29 juli 2016.
Fotnot
Om den helige Olav
Den norske kung Olav Haraldsson, Olav Digre, (995-1030) for ung i viking, härjade bland annat vid Mälaren berättar Snorre Sturluson i Olof den heliges saga. Han blev döpt, kom tillbaka till Norge med engelska biskopar, lade som kung under sig de olika norska smårikena och kristnade landet med hård hand.
Han gifte sig med Astrid Olofsdotter av Sverige. Den danske Knut den Store tog över Norge och Olav flydde österut 1028. Han återvände över Jämtland för att återta makten, men stupade vid Stiklestad den 29 juli 1030. Strax skedde underverk och redan 1031 blev Olav helgonförklarad. Han fick sin grav i domkyrkan i Nidaros (Trondheim) som blev ärkestift för Västnorden.
Olav var Nordens första och mest populära helgon och bilden av honom finns i otroligt många kyrkor. Han håller den stridsyxa han dödats med samt ett riksäpple eller krus och står ofta på en underliggare, en man, ibland en drake med lång hals och krona. Det tolkas som att han trampar på sin baneman, hedendomen eller sitt tidigare, okristliga liv.
