I Tórshavn på Färöarna är de röda stadsbussarna kostnadsfria för resenärerna. Foto Nanna Hermansson.

REFLEXIONER
oktober 2007

Förr var fisk till middag på öarna i Nordatlanten något de flesta bara hade, nu säljs den färska fisken också i Reykjavík som lyx, kryddad i små delikatessaskar.

Genom århundraden har den fläkta, saltade och torkade torsken från Nordatlanten varit viktig för Medelhavsområdet där kyrkan förbjöd kött från varma djur på fastedagar. På gamla fotografier lyser de stora, vita fiskarna och vid museet på Ísafjörður på nordvästra Island såg jag dem ligga utbredda i somras. Nu var de bara så små, men jag köpte två för att prova dem.

Inte visste jag hur länge de skulle urvattnas och vände mig till Mark Kurlanskis bok Torsk. Jo, de måste behandlas individuellt och man får smaka sig fram. Författaren, som själv varit yrkesfiskare, har skrivit torskens världshistoria med stora svep och tänkvärda sammanhang. Han inleder den med att berätta från de utfiskade bankarna vid New Foundland. Där europeiska fartyg genom århundraden dragit upp stora torskar råder sedan 1992 förbud.

Att fisket förbjöds minns jag av en liten notis i den svenska pressen, men det var en omskakande nyhet i Nordatlanten där tillgången på fisk avgör samhällets ekonomi. Sedan dess har många artiklar om vikande svenskt torskfiske i Nordsjön och Östersjön däremot förekommit. Det isländska torskfisket skall minskas med 30 % nästa fiskeår, till 130 000 ton, och regeringen följer de egna forskarnas rekommendationer, trots det är ett allvarligt ekonomiskt avbräck för landet.

Många länders gränser fördes ut under senare delen av 1970-talet och FN:s havsrättskonvention gav 1982 stater rätt till området 200 sjömil (40 mil) ut från kusten, en exklusiv ekonomisk zon. Det är ett nationellt intresse att hålla fiskstammarna vid liv och för att hindra överfiskning infördes fiskekvoter som grundar sig på marinbiologers uppskattningar, men beslutas av politiker som tar många andra hänsyn. Rätten till fiske har blivit en handelsvara över hela klotet och traditionellt lokalt kustfiske förstörs.

I dagarna kom en bok av journalisten, Isabella Lövin, Tyst hav. Hon försöker reda ut de komplicerade sammanhangen och lägger fram upprörande fakta på ett tydligt sätt. Den svenska torskfångsten har i brist på fisk de senaste åren legat på historiskt låga nivåer, under de tillåtna kvoterna. Ett hoppfullt exempel är dock Öresund där torsken ökat efter trålförbud. 

Det är nyttigt med fisk men vad kan vi äta med gott samvete? Bättre ursprungsmärkning på fisken skulle ge oss som konsumenter, marknaden, en chans att välja och verka för ett framtida fiske. 

Litteratur

  • Mark Kurlansky,
    Torsk: en biografi om fisken som förändrat världen i översättning av Hans Björkegren, Ordfront, Stockholm 1999.
  • Isabella Lövin,
    Tyst hav: jakten på den sista matfisken, Ordfront, Stockholm 2007.
  • Världsnaturfondens fiskguide

Nanna Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Hamnskifte i Stockholm med Kjartan Hansen

30 okt 2015 Läsning

  Det var spännande att gå in i halvmörkret längst in i Kulturhusets botten i Stockholm för att se Hamskifti med den färöiske skådespelaren Kjartan Hansen. Scenens golv och vägg i Unga...

Intryck från Färöarna 1963 - En illustrerad resedagbok

08 dec 2017 Läsning

Inledning Uppmärksamma ögon på hantverk och kultur För att studera den gamla färöiska allmogekulturen åkte textilkonstnären Inga-Mi Vannérus till Färöarna i juli 1963. Hennes...

Färöisk dans i Dalarna

07 aug 2018 Läsning

  NORDLEK är en stor folkdans- och spelmansstämma som anordnas var tredje år omväxlande i de nordiska länderna. I programmet ingår bland annat gemensamma danskvällar, folkmusikkonserter,...

På besök i världens navel

28 sep 2012 Läsning

  Ingenstans är Norden en så påtaglig realitet som i Tórshavn Första kvällen i Tórshavn, efter suveränt god sushi och gott färöiskt öl i sol på kajkanten, och efter ett...

Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2011

02 dec 2010 Läsning

  Nomineringarna till Nordiska rådets litteraturpris 2011 är nu klara. Medlemmarna i bedömningskommittén för Nordiska rådets litteraturpris har nominerat Tóroddur Poulsen som det färöiska...

Fynd från Färöarna på svensk loppmarknad

23 feb 2017 Läsning

  Hälsningen från Färöarna blev tryckt under 50-talet på en penna i Danmark. Den dök upp på en loppmarknad i Sverige och får sin förklaring via Samfundets nätverk. Nils Walberg berättar...

Om vikten av att försöka köpa svart bets en söndag

21 aug 2017 Läsning

Inledning Från Färöarna till loppmarknad på Hötorget Från den tid då människor träffades på marknader och torg för att sälja och byta med med varandra, har vi i Sverige haft...

Att transkribera Färöarna

08 feb 2011 Läsning

  Av någon anledning fick jag för mig att jag ville veta vad Färöarna heter på thailändska. Jag letade då upp ett översättningsprogram mellan engelska och thai och fick fram หมู่เกาะแฟโร...

En skola i Färöarna 1899

15 feb 2012 Läsning

  I Svensk Läraretidning nr 31 av den 2 augusti 1899 skriver en svensk folkskolelärare om en resa i Nordatlanten. Svensk Läraretidning grundades 1881 av Emil Hammarlund (1853-1910) och...

Simhallen på Hestur

21 feb 2014 Läsning

  En av Samfundets medlemmar, Kjell Havring, ställde upp för att för ett tjugotal åhörare den 19 februari 2014 berätta om sina upplevelser 1977 på ön Hestur där den enda bygden har samma namn...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.