I Tórshavn på Färöarna är de röda stadsbussarna kostnadsfria för resenärerna. Foto Nanna Hermansson.

REFLEXIONER
oktober 2007

Förr var fisk till middag på öarna i Nordatlanten något de flesta bara hade, nu säljs den färska fisken också i Reykjavík som lyx, kryddad i små delikatessaskar.

Genom århundraden har den fläkta, saltade och torkade torsken från Nordatlanten varit viktig för Medelhavsområdet där kyrkan förbjöd kött från varma djur på fastedagar. På gamla fotografier lyser de stora, vita fiskarna och vid museet på Ísafjörður på nordvästra Island såg jag dem ligga utbredda i somras. Nu var de bara så små, men jag köpte två för att prova dem.

Inte visste jag hur länge de skulle urvattnas och vände mig till Mark Kurlanskis bok Torsk. Jo, de måste behandlas individuellt och man får smaka sig fram. Författaren, som själv varit yrkesfiskare, har skrivit torskens världshistoria med stora svep och tänkvärda sammanhang. Han inleder den med att berätta från de utfiskade bankarna vid New Foundland. Där europeiska fartyg genom århundraden dragit upp stora torskar råder sedan 1992 förbud.

Att fisket förbjöds minns jag av en liten notis i den svenska pressen, men det var en omskakande nyhet i Nordatlanten där tillgången på fisk avgör samhällets ekonomi. Sedan dess har många artiklar om vikande svenskt torskfiske i Nordsjön och Östersjön däremot förekommit. Det isländska torskfisket skall minskas med 30 % nästa fiskeår, till 130 000 ton, och regeringen följer de egna forskarnas rekommendationer, trots det är ett allvarligt ekonomiskt avbräck för landet.

Många länders gränser fördes ut under senare delen av 1970-talet och FN:s havsrättskonvention gav 1982 stater rätt till området 200 sjömil (40 mil) ut från kusten, en exklusiv ekonomisk zon. Det är ett nationellt intresse att hålla fiskstammarna vid liv och för att hindra överfiskning infördes fiskekvoter som grundar sig på marinbiologers uppskattningar, men beslutas av politiker som tar många andra hänsyn. Rätten till fiske har blivit en handelsvara över hela klotet och traditionellt lokalt kustfiske förstörs.

I dagarna kom en bok av journalisten, Isabella Lövin, Tyst hav. Hon försöker reda ut de komplicerade sammanhangen och lägger fram upprörande fakta på ett tydligt sätt. Den svenska torskfångsten har i brist på fisk de senaste åren legat på historiskt låga nivåer, under de tillåtna kvoterna. Ett hoppfullt exempel är dock Öresund där torsken ökat efter trålförbud. 

Det är nyttigt med fisk men vad kan vi äta med gott samvete? Bättre ursprungsmärkning på fisken skulle ge oss som konsumenter, marknaden, en chans att välja och verka för ett framtida fiske. 

Litteratur

  • Mark Kurlansky,
    Torsk: en biografi om fisken som förändrat världen i översättning av Hans Björkegren, Ordfront, Stockholm 1999.
  • Isabella Lövin,
    Tyst hav: jakten på den sista matfisken, Ordfront, Stockholm 2007.
  • Världsnaturfondens fiskguide

Nanna Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Gunnar Åkerblom, en av föreningens grundare, har gått bort

10 aug 2019 Läsning

  Civiljägmästaren Gunnar Åkerblom 1925-2019 i Järvsö har gått bort. Samfundet Sverige-Färöarna minns honom med stor tacksamhet. Gunnar Åkerblom 1925-2019 Vi i Samfundet...

Jørgen Frantz Jacobsen i Stockholm

17 maj 2014 Läsning

  Även om det är romanen Barbara vi först förknippar Jørgen Frantz Jakobsen (1900-1938) med, såg han sig själv främst som historiker och journalist. Han skrev i flera år för den danske...

Väder, dans, pengar, fiske och utställning

07 feb 2011 Läsning

REFLEXIONER februari 2011 Några tankar om väder, dans, pengar och fiske på Färöarna i februari 2011. Väder Det är Kyndelsmässa och ljuset kommer norröver. På Färöarna slår bränningen så...

Hanus Kamban på Nordiska Novelldagen 2011

23 mar 2011 Läsning

Vid Nordiska Novelldagen den 26 mars 2011 i Ed i Dalsland deltar den färöiske författaren Hanus Kamban. Två av hans noveller har översatts till svenska speciellt för Nordiska...

Skatter i sanden

20 jul 2004 Läsning

  Färöarna reser sig brant ur havet och några öar liknar en fliða, en skålsnäcka, i formen. En av öarna, Sandoy är så helt annorlunda med den breda, frodiga dalen med bygden heima á Sandi...

Ræstur fiskur: air-dried fermented fish the Faroese way

21 dec 2015 Läsning

  Abstract Background Fish has played an important role in the diet of the population of the mid-Atlantic Faroe Islands. Dried and fermented fish in particular have been an...

Sommaren 2011

22 jul 2011 Läsning

När det är hett i Sverige kan man önska sig till Färöarna där sommarens medeltemperatur ligger på +11 grader, även om juli har +18 grader. När solen skiner så kan det dock bli så varmt att...

Jóansøkugras (Plantago lanceolata) på Färöarna

07 jan 2009 Läsning

  Om växter som kulturhistoriska källor Att växtarter i landskapet kan tjäna som historiska källor över människans aktiviteter i tid och rum är ett välkänt faktum. Nils Dahlbeck...

Äventyraren och visionären Sigert Patursson

28 mar 2018 Läsning

  Vem var den bereste färöingen som i slutet på 1800-talet reste tur och retur till Sibirien ? I utkanten av Tórshavn ligger högst uppe i Hoyvík bondgården Vatnaskarð. På gården...

Frimärksåret i Färöarna 2020

26 nov 2020 Läsning

Den samlade frimärksutgivningen i Färöarna 2020 visar på många intressanta aspekter av livet; historia, natur, kultur, idrott. Många länder upplever ett minskande intresse för sitt lands frimärken...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.