I Tórshavn på Färöarna är de röda stadsbussarna kostnadsfria för resenärerna. Foto Nanna Hermansson.

REFLEXIONER
oktober 2007

Förr var fisk till middag på öarna i Nordatlanten något de flesta bara hade, nu säljs den färska fisken också i Reykjavík som lyx, kryddad i små delikatessaskar.

Genom århundraden har den fläkta, saltade och torkade torsken från Nordatlanten varit viktig för Medelhavsområdet där kyrkan förbjöd kött från varma djur på fastedagar. På gamla fotografier lyser de stora, vita fiskarna och vid museet på Ísafjörður på nordvästra Island såg jag dem ligga utbredda i somras. Nu var de bara så små, men jag köpte två för att prova dem.

Inte visste jag hur länge de skulle urvattnas och vände mig till Mark Kurlanskis bok Torsk. Jo, de måste behandlas individuellt och man får smaka sig fram. Författaren, som själv varit yrkesfiskare, har skrivit torskens världshistoria med stora svep och tänkvärda sammanhang. Han inleder den med att berätta från de utfiskade bankarna vid New Foundland. Där europeiska fartyg genom århundraden dragit upp stora torskar råder sedan 1992 förbud.

Att fisket förbjöds minns jag av en liten notis i den svenska pressen, men det var en omskakande nyhet i Nordatlanten där tillgången på fisk avgör samhällets ekonomi. Sedan dess har många artiklar om vikande svenskt torskfiske i Nordsjön och Östersjön däremot förekommit. Det isländska torskfisket skall minskas med 30 % nästa fiskeår, till 130 000 ton, och regeringen följer de egna forskarnas rekommendationer, trots det är ett allvarligt ekonomiskt avbräck för landet.

Många länders gränser fördes ut under senare delen av 1970-talet och FN:s havsrättskonvention gav 1982 stater rätt till området 200 sjömil (40 mil) ut från kusten, en exklusiv ekonomisk zon. Det är ett nationellt intresse att hålla fiskstammarna vid liv och för att hindra överfiskning infördes fiskekvoter som grundar sig på marinbiologers uppskattningar, men beslutas av politiker som tar många andra hänsyn. Rätten till fiske har blivit en handelsvara över hela klotet och traditionellt lokalt kustfiske förstörs.

I dagarna kom en bok av journalisten, Isabella Lövin, Tyst hav. Hon försöker reda ut de komplicerade sammanhangen och lägger fram upprörande fakta på ett tydligt sätt. Den svenska torskfångsten har i brist på fisk de senaste åren legat på historiskt låga nivåer, under de tillåtna kvoterna. Ett hoppfullt exempel är dock Öresund där torsken ökat efter trålförbud. 

Det är nyttigt med fisk men vad kan vi äta med gott samvete? Bättre ursprungsmärkning på fisken skulle ge oss som konsumenter, marknaden, en chans att välja och verka för ett framtida fiske. 

Litteratur

  • Mark Kurlansky,
    Torsk: en biografi om fisken som förändrat världen i översättning av Hans Björkegren, Ordfront, Stockholm 1999.
  • Isabella Lövin,
    Tyst hav: jakten på den sista matfisken, Ordfront, Stockholm 2007.
  • Världsnaturfondens fiskguide

Nanna Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Äventyraren och visionären Sigert Patursson

28 mar 2018 Läsning

  Vem var den bereste färöingen som i slutet på 1800-talet reste tur och retur till Sibirien ? I utkanten av Tórshavn ligger högst uppe i Hoyvík bondgården Vatnaskarð. På gården...

Färöarna på kulturnatt i Reykjavik

19 aug 2012 Läsning

  Ingen minns en så vacker sommar i Reykjavik som denna. I augusti har det varit mindre sol än tidigare, men mera värme. Temperaturen har i hela landet legat mellan femton och tjugo grader...

Frimärksåret i Färöarna 2020

26 nov 2020 Läsning

Den samlade frimärksutgivningen i Färöarna 2020 visar på många intressanta aspekter av livet; historia, natur, kultur, idrott. Många länder upplever ett minskande intresse för sitt lands frimärken...

Fångsten av atlantisk vitsiding i Skálafjørður 2021

19 sep 2021 Läsning

Det har givetvis inte undgått någon som är intresserad av Färöarna att söndagen den 12 september 2021 drevs en osedvanligt stor flock av atlantisk vitsiding (Lagenorhynchus acutus) in i...

Svenskt flottbesök, Eugenie i Tórshavn 1863

22 jan 2014 Läsning

  Fartygschefen Govert Indebetou var skickad att gå med fregatten Eugenie i sikte av Färöarna och "där ankra om omständigheterna så medgiva”. Det lyckades den 4 juli 1863 och efter salut...

Färöisk form till Gotland

30 sep 2009 Läsning

  En utställning med konsthantverk och formgivning från Färöarna, Bornholm och Gotland öppnar den 7 november 2009 på Gotlands Konstmuseum i Visby. Gotlands konstmuseum Det är...

Nólsoy – Utomherten. Om en märklig kontakt mellan bygder

02 jun 2008 Läsning

  Det var sommaren 1974, som en grupp från Nólsoy på Färöarna skulle uppträda på musikveckorna i Östersund och Musik vid Siljan med sin åldriga kedjedans. 25 personer skulle dock...

En skola i Färöarna 1899

15 feb 2012 Läsning

  I Svensk Läraretidning nr 31 av den 2 augusti 1899 skriver en svensk folkskolelärare om en resa i Nordatlanten. Svensk Läraretidning grundades 1881 av Emil Hammarlund (1853-1910) och...

Elefanter på Skansen i Tórshavn

29 feb 2016 Läsning

  Det finns åtta elefanter på Skansen i Tórshavn! Fast egentligen är de delfiner! Kort artikel om lyftöglor på bronskanoner. FIG 1. På Skansen i Tórshavn står 4 stycken danska...

På resa med prästen K.O. Viderø

27 nov 2013 Läsning

  Adjunkt Bergur Djurhuus Hansen på Fróðskaparsetur Føroya, Färöarnas universitet, skriver om arbetet för Nordiska Rådet Litteraturpriskommitté och den färöiske författaren Kristian Osvald...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.